tisdag 23 maj 2017

Mattias tipsar: En tjuvlyssnande deckare

Nötskal av Ian McEwan



Ian McEwan har en diger samling priser för sitt skrivande bakom sig. Han tilldelades Man Booker Prize 1998 och tio år senare placerade The Times honom i sin lista över ”De 50 största brittiska författarna sedan 1945”.

Det här är verkligen en jättespeciell deckare. Trudy planerar tillsammans med sin älskare att döda sin man. Hon är höggravid och har separerat från maken, eller rättare sagt separerat honom från henne, slängt ut honom. Maken är poet och förläggare och besöker henne ofta för att recitera dikter för sitt ofödda barn, till Trudys stora förtret.

Älskaren är Trudys svåger, alltså maken Johns bror, Claude. Tillsammans planerar de att göra sig av med John för att kunna sälja det fallfärdiga men värdefulla huset och leva tillsammans. Vi får följa deras intrigerande, likt en fluga på väggen. Alla deras mörka avsikter registrerar vi genom det enda vittnet – barnet i Trudys mage. 

Fostret filosoferar och funderar på den framtid som väntar – kommer modern och farbrodern att genomföra sina planer och mörda fadern? Kommer hen att födas i fängelse, eller kanske på flykt utomlands? Barnet föraktar Claude som är bufflig och snål. Han är dessutom fastighetsmäklare, vilket i barnets ögon är det tråkigaste och dummaste en kan ägna sig åt. Även känslorna för Trudy grumlas av planerna, men samtidigt känner barnet en beundran inför hennes slughet och är ju än så länge förbunden till henne så nära som man kan komma. I början av boken hyser barnet en vördnad för fadern, den stora poeten, och avskyr utsikten att förlora honom innan hen ens fått träffa honom. Dock blir hen också alltmer medveten om att ”Barnet” sällan omnämns varken i Trudys och Claudes planer, eller i Johns alltmer desperata försök att få tillbaka Trudy. Romanens hjälte är också dess berättare, men hen har ännu ej äntrat scenen, utan väntar på exakt rätt ögonblick.

Historien är klassisk – mord, girighet och kärlek, men berättad ur ett helt oväntat perspektiv. I inledningen av boken citerar McEwan Hamlet
Oh Gud! Jag skulle kunna stänga in mig i ett nötskal och anse mig för konung över oändliga rymder, om jag bara icke hade så elaka drömmar.
Om barnet likt Hamlet kommer att få en blodig hämnd berättar inte historien. Det här är jättespännande läsning och dessutom ofta väldigt rolig. Att storyn levereras av ett vasstungat och intelligent, men ännu ej fött barn är genialiskt. De dräpande kommentarerna om moderns och farbroderns klumpiga nervositet. Det oroade funderandet över läget i världen, uppsnappat från radioprogrammen modern lyssnar på. Alltihop fantastiskt.

Reservera boken här eller läs som e-bok här.

torsdag 18 maj 2017

Dora Bruder - Patrick Modiano


Den franske författaren Patrick Modiano fick Nobelpriset 2014 med motiveringen ”för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”, vilket väl beskriver denna roman. Dora Bruder skiljer sig från andra romaner av Modiano på grund av det dokumentära inslaget. Författarens uppmärksamhet fångades av en tidningsnotis i France-Soir från 1941:
”Vi söker en ung flicka, Dora Bruder, 15 år, 1,55 m, ovalt ansikte, gråbruna ögon, grå kappa, vinröd jumper, mörkblå kjol och hatt, bruna snörskor. Upplysningar kan lämnas till monsieur och madame Bruder, Boulevard Ornano 41, Paris.”
Vi vår följa författarens sökande efter information om Dora och hennes liv. Från födelsen på Rothschildsjukhuset i Paris, rymningen från den katolska internatskola där hon blivit placerad,  interneringen i Tourelles,  deportationen till Drancy och till sist till Auschwitz. Reportaget sammanvävs med Modianos egen familjehistoria. Författarens egen upplevelse av att rymma hemifrån ca 20 år efter Dora, samt den judiske fadern som lyckades undkomma polisens razzior under ockupationen och hans konfliktfyllda relation till sonen.
Den paragraf som fastnat mest i mitt minne efter läsningen av boken kommer redan på sidan 25: ”Man föreställer sig att åtminstone platserna behåller ett svagt avtryck av de människor som bott där. Avtryck: ett slags fördjupning eller utbuktning, något urgröpt eller i relief. I fråga om Ernst och Cécile Bruder, om Dora, skulle jag säga: en urgröpning. Varje gång jag har befunnit mig på en plats där de har levat har jag fått en känsla av frånvaro och tomhet.” Boken kan ses som slags kamp mot hur minnet av de människor som dog under ockupationen försvinner ur det allmänna medvetandet.

 

torsdag 4 maj 2017

Malin I tipsar: Kvinnan på tåget

Kvinnan på tåget - bok och film


För några år sedan debuterade Paula Hawkins med den psykologiska thrillern ”Kvinnan på tåget”. Den mörka berättelsen om den alkoholiserade och trasiga antihjälten Rachel sålde stort och filmatiserades med flera namnkunniga skådespelare i rollerna.

I boken liksom i filmen spenderar Rachel sina dagar med att supa på pendeltåget, stalka sin exman Tom och fantisera om det vackra och tillsynes perfekta paret som bor i ett hus som hon ser varje dag genom tågfönstret. En dag försvinner den vackra kvinnan och Rachel blir brottsmisstänkt. Rachel har setts stupfull i kvarteret där kvinnan bor och hon vaknar nästa morgon täckt av blod med djup ångest och minnesluckor.

I filmen har Londons förständer bytts ut mot New York. Och Rachel som i boken beskrivs som oattraktiv och sprittjock spelas av den vackra skådespelerskan Emily Blunt. Följaktligen känns filmen lite snyggare, som om tågen inte är lika skrangliga i New York och att Rachel inte är lika trasig som i boken.  Å andra sidan är filmen mer effektivt berättad och den suggestiva musiken och lysande huvudrollsprestation ger berättelsen liv och intensitet.

Oavsett om du väljer att läsa boken eller se filmen (kanske rent av både och?) så får du svart psykologisk spänning med bra driv.  
Låna här!: Bok
                   Film
 
 

 

torsdag 27 april 2017

Malva tipsar: Vegetarianen av Han Kang

Yeong-hye är en skötsam hemmafru som en dag utan förvarning vägrar att äta kött.
Tre personer i hennes närhet berättar om hur hennes beslut påverkar hennes och hennes närståendes liv (till det sämre), samtidigt som de spekulerar i hennes tankegångar och psykiska hälsa.

Det är en berättelse om makt, fri vilja och kvinnans rätt till sin egen kropp. Det faktum att Yeong-hye inte får komma till tals gör den än mer gripande. Berättarna är sakliga och okonstlade, samtidigt som berättelsen ofta är mer eller mindre absurd.

Och hur mycket vet vi egentligen om andra människors mindre liv?

Vad innebär det att vara fri? Eller ett offer?

Romanen ställer fler frågor än den ger svar, men lämnade mig långt ifrån missnöjd.

Reservera boken i Gotlib.

torsdag 13 april 2017

Mias boktips


 Gruvdamen av Daniel Svanberg

När den hyllade författare Bergdahl hittas död i sitt townhouse på Upper East i New York City rasar Jakob Jonssons värld samman. Tv-producenten Jakob är Bergdahls enda arvinge och när han hittar ett gammalt ljudband på sin döda mentors vind får han inblick i ett mörkt förflutet vars rötter sträcker sig långt bak i tiden till Bergslagens djupa skogar.
På det knastriga bandet hörs hur två barn mördas.
Jakob bestämmer sig att åka hem till sin pappa i Bergslagen, som är barndomvän till Jakobs pappa. När han beger sig till Sverige för att nysta i Bergdahls förflutna rullas den gamla författarens smärtsamma barndom upp. Den ensamma uppväxten på barnhem, sadismen och de täta granskogarna runt knuten och Gruvdamen Maja, hon som vill ha kött.....

Reservera boken här!

onsdag 29 mars 2017

Malin N tipsar: Sommaren '71 regisserad av Catherine Corsini


 

Källa: Folkets Bio
Veckans boktips blir ett filmtips!
Det franska namnet på filmen - La belle saison (den vackra säsongen), är mer passande än den svenska något prosaiska titeln. Det är en kärlekshistoria som utspelar sig under en enda outhärdligt vacker sommar i början av 1970-talet. Filmen inleds med fantastiska bilder på den franska landsbygden där huvudpersonen Delphine arbetar på sina föräldrars gård. Pappan frågar om inte dottern träffat någon för ”ensamheten är förfärlig”. Vad gör hon på kvällarna egentligen? ”Promenerar” svarar dottern. I själva verket går hon i väg för att träffa sin hemliga flickvän.
Efter att hennes flickvän berättar att hon tänker gifta sig med en man i byn lämnar Delphine landsbygden för storstaden där hon börjar arbeta på kontor. Det här är en film med scener som dröjer sig kvar och en scen som särskilt fastnat är Delphines leende när hon för första gången kliver in i den kala Parislägenheten där hon ska börja sitt nya liv.
Av en slump kommer hon i kontakt med en grupp feministiska aktivister. Hon deltar i diverse spektakulära aktioner och förälskar sig snart i Carole, en några år äldre lärarinna som är aktiv i gruppen. Det är en komplicerad situation eftersom Carole redan har en pojkvän. Filmen är inte rädd för att låta sina huvudpersoner bete som verkliga personer som ibland uppträder osympatiskt. Man lider med Caroles pojkvän Manuel när Carole velar och inte kan bestämma sig för om hon ska lämna honom för Delphine. Allt ställs på sin spets när Delphines pappa blir sjuk och hon måste återvända till byn för att hjälpa sin mamma med det tunga gårdsarbetet. Carole följer efter, men på landsbygden där hon växt upp vågar Delphine inte längre visa sin kärlek öppet.

Filmen finns förstås att låna på biblioteket: Sommaren '71

torsdag 16 mars 2017

Malin tipsar för inspirerande sagostunder!


 

Emma Adbåge är en produktiv barnboksförfattare och illustratör. Hon skapat många säregna, roliga och underfundiga böcker. Ibland tillsammans med författare som Alex Schulman (Bajsfesten) eller Eva Staaf (i Augustpris nominerade ”Tillysom trodde att…”) Ibland står hon för både text och bild som böckerna om Leni (Leni är ett sockerhjärta, Leni blir en bebis) och Sven (Sven käkar mat, Sven sticker) Emma har ett sätt att berätta om det vardagliga på ett dramatiskt sätt. Hennes figurer är fulsnygga och målade på ett lite barnsligt sätt med många detaljer vilket gör att bilderna känns levande och intensiva. Lisen Adbåge är Emmas tvillingsyster och är precis som Emma barnboksförfattare och illustratör. Lisen är känd för böckerna om Koko och Bosse (Koko och Bosse hinnerinte, Koko och Bosse törs inte) och Hästfesten. Lisen bjuder sina läsare på mycket humor och värme och har en färgstark tecknarstil. Om man söker efter charmiga och inspirerade högläsningsböcker gör man rätt i låna hem systrarna Adbåges publikationer.